Hemmamarknaden för biogasteknik

Biogasprojekt får en tredjedel av KLIMP-stödet, rapporterar Ny Teknik.

Detta är mycket glädjande, eftersom det är det mest klimateffektiva biobränslet som existerar på kommersiell basis. Detta är inte främst genom högt energivärde i gasen (som i ej uppgraderad rågas endast uppnår 55 % - 65 % av energivärdet hos naturgas), utan för att kontrollerad rötning väldigt ofta ersätter alternativa behandlingssätt där avfallet spontanrötas och släpper utan metan till atmosfären. Som bekant är metan som växthusgas c:a 20 gånger mer potent än koldioxid. Att KLIMP-pengar hamnar i biogasprojekt är därför ett effektivt användande av pengarna. Det är givetvis också logiskt tillfredställande att man utnyttjar avfall som en resurs och inte som skräp.

Ett antal projekt planeras runt om i landet

En stark hemmamarknad gynnar våra inhemska biogasföretag, som de senaste åren blivit några fler, i form av företag som Scandinavian Biogas och Swedish Biogas International. De viktigaste utrustningsföretagen kommer däremot från Tyskland. Här är några av de främsta svenska företagen:

Läckeby Water Group
Malmberg Water
Sweco VIAK
Biosystem
Scandinavian Biogas
Swedish Biogas International
Bioprocess Control

Miljöteknikexport & klimatmiljard

Enligt Dagens Nyheter skall en del av regeringens klimatmiljard gå till demonstrationsprojekt av typen Sustainable City. Att kalla detta för ett "helt nytt koncept" är väl kanske att vara granne med sanningen, men däremot är det något som kan ge en viss typ av cleantech-företag en skjuts vad gäller export. I synnerhet gäller det teknikkonsulter och avfallshanteringsbolag. De förra eftersom om något är revolutionerande med Sustainable City så är det helhetsperspektivet, och eftersom konsulter kan utföra projekt med handplockade teknikleverantörer.
De senare eftersom avfallshanteringen är en central del i de här projekten. Andra delar av Sustainable City-konceptet som kan anses vara avant-garde, till exempel hållbar energiförsörjning är nog något som är svårt för svenska företag att slå mynt av, speciellt för de exportmarknader som präglas av en hög grad av privatisering av infrastruktur och samhällstjänster. I Sverige har många bioenergiprojekt varit möjliga tack vare att energibolag, avfallsbolag och kollektivtrafikbolag haft en och samma (kommunala) ägare. Genom att de är offentliga har de också kunnat genomföra icke-lönsamma projekt. Det är svårare att sälja detta helhetskoncept om en mängd aktörer måste komma överens. Kanske kan konceptet nå större exportframgångar i länder som likt Sverige präglas av en stor offentlig sektor, till exempel Kina. Det gäller att ha detta åtanke när man formgiver nya, liknande koncept.
I vilket fall som helst är mer satsningar på demonstrationsanläggningar och pilotprojekt något som svenska företag själva efterfrågat. Det återstår att se vilka affärer det konkret kommer att leda till.

Intressant för miljöteknikföretagens del blir också nästa budget, och vilken kombination av piskor och morötter som finns där för att motverka klimatförändringar. Ur effektivitetssynvinkel bör morotsdelen i hög utsträckning ligga på forskning snarare än konsumtion, eftersom den bristande lönsamheten för flera former av förnyelsebar energi beror på materialrelaterade utmaningar.

Morphic får banbrytande order

Morphic får en relativt stor order på sina bränsleceller.

Bolaget går faktiskt med förlust, och om de inte har väldigt höga vinstmarginaler är denna order inget som kommer att ändra på det. Ändå stiger aktiekuresen.
Är förväntingarna rimliga? Det krävs troligen fler order på vindparker eller pa Morphics hybridsystem för att företagets värdeökning skall kunna betraktas som substantiell.

Vattenfall: här finns inspirationen

Genom sitt intresse för litauisk kärnkraft visar
Vattenfall återigen att de riktigt stora satsningarna gör man helst på icke-förnyelsebar, icke hållbar energi. Detta är ytterligare ett tecken på att svenska staten borde utöva ett mycket mer aktivt ägande.

Om nu Vattenfall vill vara en statlig storspelare på den internationalla energimarknaden, varför satsar man inte på att bli en förnyelsebar sådan? Inspiration kan hämtas från till exempel Acciona eller Econergy.